Los Vikingos befinner sig alltså i USA och närmare bestämt i Nevada och dess omnejd. Vi är här för att kör Silver State Classic Challenge. Som vanligt består ju Los Vikingos av ett team av oumbärliga människor. Ralf är med som vanligt. Kristian gör en bejublad och efterlängtad come back. Ny är Tims Smart från Phoenix Arizona och som en överraskning har vi toppat laget med Magnus från Nyköping. Magnus är en race mekaniker och förare utav klass. Mekar vanligtvis BMW åt Blommenhof i Mellansvenska Långloppsserien. Tar lika gärna på sig hjälmen och sätter hyfsade tider i vilken bil som helst. Jag har känt honom de senaste 4-5 åren genom dessa långlopp.
I lördags frågade jag honom om han var intresserad av att hänga på till USA och kolla in lite roliga bilar och tävling. Smart, eller var det snål, som man är vet jag ju att Magnus inte kan hålla fingrarna i styr om det står en bil i närheten som behöver lite kärlek. Han var lite entusiastisk men var tvungen att kolla med jobb!!!!! Jag vet, konstig kille. Vi skulle höras av när han pratat med chefen. Gott om tid var det ju eftersom vi skulle flyga på måndagen. Söndag tidig förmiddag ringde Magnus och frågade hur man bokar en biljett. Klara besked alltså. Fixade inresetillstånd till USA på nån minut och sedan biljetter på ett annat plan än Kristian och mig. Underligt att man inte kan välja på så kort tid.
Sagt och gjort så träffades vi på Arlanda och tog våra plan till Las Vegas på måndag morgon.
Som alla vet så är USA inget land man vill åka till. Väl framme i Chicago, jag o Kristian, och San Francisco, Magnus, var det ju säkerhetskontroll. Magnus missade sitt nästa plan med 5 minuter och vi, som hade tre timmars väntan enligt tidplan, kom precis med vårt. Två och en halv timme i kö innan man fick visa sitt pass och ödmjukt be om ursäkt för att man vill besöka landet. Dessutom var det lite tveksamt då jag sa att jag skulle köra en biltävling. Genast var han på sin vakt och försökte påstå att jag tjänade pengar på detta. Det finns människor som inte har en aning om motorsport. Vem har någonsin tjänat en krona på racing!!
Nästa flygning till Las Vegas var ok för båda parter. Kom fram runt 8-9 på kvällen och raskt en taxi till Sam's Town and Gambling Hotel. Ett lite Wild West stukat hotell en hyfsad bit från stripen.
Upp med väskan och sedan ner och äta en sen matbit. Blev ju några öl till den. Och sedan några till. Och sedan några till. Och sedan taxi till stripen. Och sedan några öl till. Och sedan några öl till. Nått minne av en kyckling hatt. Och sedan några öl till och sen vaknade vi på hotellet.
Tisdag
Vi promenerade och hade det bra i trettio graders värme. Träffade Steve Waldman på hotellet. Steve är han som äger tävlingen och tillsammans med sin fru Gail får alt att fungera. Underbara människor som dessutom alltid är med i La Carrera Panamericana. Det är väl därför vi är här nu då Steve alltid tjatat att jag ska komma hit o köra.
Onsdag började bilar trilla in. Mycket Corvette, Vipers och annat. Vi är nog den enda Falcon här.
Schemat är som följer:
Onsdag fixar vi bilen och annat som behövs. På kvällen middag på Lindo Mihoacan. En lysande mexikansk restaurang i Las Vegas.
Torsdag morgon registrering och besiktning. Lunch o pressträff och sedan efter lunch bilfärd upp till Ely där loppet startar. På kvällen Middag med press och alla inblandade.
Fredag är det half mile shoot-out, vi är med, och parad genom Ely. På kvällen är vi inbjudna att äta middag med Board of Directors för loppet.
Lördag är det 1 Mile shoot-out för de snabbare bilarna. Alltså inte vi. Middag och pressträff på kvällen. Är pressfolk från Japan, Norge, USA och på lördag är Top Gear här.
Söndag är den stora dagen då huvudloppet startar. Runt 8 på morgonen drar det iväg. Och på kvällen är det Banquett i LAs Vegas med prisutdelning.
Så ett pressat schema. Ok nu var det onsdag och lite mek. Som man trodde så låg Magnus och kröp igenom bilen flera gånger. Hittade fel som inte var uppfunna än men som skulle påverka oss senare. Tim likadant men kanske inte med samma frenesi. Jag och Kristian gjorde lite med men det kändes oftast som vi var ivägen.
Tidig säng för att vara först i registrering och besiktning. Det var vi ju inte men hyfsat tidiga. Fick alla klistermärken som skulle på samt våra egna med. Besiktning gick som en dans. Enligt reglerna är vi i stort sett kvalificerade att köra unlimited-klassen men bilen går inte snabbare än att vi kör i 100 miles/h klassen. Alltså snittfart över 144 kilometer väg på 160km/h.
Lunch och pressträffen gick som vanligt. Mycket prtande och vi fick ställa oss upp och visa att Svenskarna var på plats. Enda i år och jag vet faktsikt inte om det varit några här tidigare. Norrmän har det funnits sedan 2000.
Efterlunchen var det avfärd till Ely. Vi hade kommit fram till att denna tr på ca 300 miles vr perfekt att köra in motorn lite på Falconen innan själva tävlingen. Så jag o Kristian satte och i Falconen och drog iväg. Alltså följde någon annan bil som visste vart vi skulle ta vägen. För att göra denna tur kort så hände inte mycket. Vi hittade lite problem som måste fixas men på det hela gick motorn riktigt bra. Vibrationer var det största problmet och efter ett tag så kom vi fram till att det nog var bakhjulen.
Väl framme i Ely blev det lite mek och fix vilket resulterade i att vi kom fram till att expansionskärlet var trasigt och måste agas. Inte lätt att hitta ett sådant här då det är en originalprodukt från en Volvo Amazon tror jag. Middag med alla kom därefter. Det är mycket ätande som sker och det är stora portioner alltid.
Efter maten åkte Tim o Magnus och försökte hitta saker att laga kärlet med. Detta resulterade i att vi var en man kort om vi inte hittade 792 dollar att lösa ut honom med. Vi säger inget mer om detta!
Kristian och jag blev ivägsläpade till Stardust Dolls. Detta etablissemang med många år på nacken är upphov till en speciell trofé i Silver State Classic. De anställda där väljer ut den bästa/snyggaste/häftigaste bilen som sedan blir tryckt på den officiella tröjan nästa lopp. Vissa menade på att den som spenderar mest pengar blir vald. Eftersom vi endast drack varsin öl ligger vi nog risigt till. Vi har dock en fördel då ägaren Kelly har kört La Carrera Panamericana 1989 och var mycket trevlig att prata Panam minnen med.
Fredag morgon och allt är blött. Det har regnat hela natten och det ser ut att fortsätta ett bra tag till. Dessutom var klockorna uppåt väggarna då de visade olika tid. Visade sig att telefoner med automatisk uppdatering av tid plockar in signalen från nästa delstat som ligger i en annan tidzon. Snacka om att det fanns många morgontidiga människor som inte visste vad som hänt.
Mer mekande och till slut har vi fått bra stuk på bilen. Småsaker kvar men den är klart duglig att tävla med. Visserligen blev tävlingen dag flyttad tills imorgon lördag med det gör inget.
Så det är i stort det som hänt tills idag. Nu ska vi äta lunch och sedan är det antagligen paraden genom Ely.
Vi avslutar med lite bilder och sedan blir det mer imorgon.
Ha det bra. Det har vi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar