We're out, we're in, we're out, we're in

Dag 5! vad ska man säga om den. Vi startade från Morelia på morgonen. Bilen perfekt och vi med. Mill Cumbres igen. Detta underbara och gröna område i bergen där vi alltid kör.
3 snabba roliga sträckor som vi tog i en rasande fart. Lyckades till o med köra 1 sekund saktare än Matte på första sträckan.
Vi var nöjda. Efter det var det dags för service. Tyvärr tog turen slut där. Vid ett rödljus brakade plötsligt motorn till och stannade. Ett snabbt konstaterande sa oss att det var kört. En brandbil stod bredvid och de ringde en bärgare. Kom och det var att åka bärgningsbil till service. Jag på flaket i Falcon och Kristian i bärgaren för att visa vägen!!!
5 mil till service och när vi kom dit toga mekarna snabbt hand om bilen. Enda alternativet var att byta motor. De satte igång och 5 timmar senare var de klara. Vi satte kurs mot Guanjuato och en natts sömn. Hade ju missat måltiden nu så det var inte lönt att åka till nåt torg. Tog taxitricket till hotellet och Kristian åkte till förarmötet som skulle starta kl. 8. Nu var kl 11. Han kom dit medan de satt och åt. Efter ett tag blev det det vanliga snacket om säkerhet o dylikt. Många krascher i år. Inget pris till oss men Kristian pratade ner morgondagens startposition fån 78 till 15 plats. Lysande jobb.

Dag 6 kom och nu var det dags att ta sig till Aguacalientes. 5 fartsträckor på morgonen med nya, eller rättare sagt gamla motorn. Alltid nervöst men som vanligt hade mekarna gjort ett fantastiskt jobb. Vi tutade på och körde som vi brukade, fast lite saktare och mer ostadigt. Det ser man vad en bil med sned ram och trött motor kan påverka.
Service och inte direkt nåt att fixa till. Lite värmeproblem det var allt. Och däcken började visst ta slut.
Vi startade igen. 2 snabba sträckor och sedan iväg till Nascar banan för lite ovalkörning. Kändes sådär då varken däck bil eller annat var anpassat för det. Men vi tog oss igenom.
In till staden efter lite dålig räkning av mig av våra tider. 15 minuter och vi skulle köra 20km för att undvika strafftid. Tror vi passerade vissa bilar i 180 mitt inne i stan, påhejade av poliser. Men vi han med ca 15 sekunders marginal. Ännu en medalj och målöl. Ibland känns livet rätt bra.
Hotell och sedan dags för förarmötet. Vi åkte iväg men jag muttrade hela tiden då det alltid är ett slöseri med tid. Kristian är däremot mera social och vill vara med på dessa. Efter 15 minuter tog jag en taxi hem. Varken tider eller pratande hade kommit igång. Inte en chans att få ett pris heller med en trött bil.
Kristian stannade, mest för matens skull tror jag, och väntade till det bistra slutet.
Själv tog man en öl med mekarna och Walter innan dags att sätta sig här och skriva.
Mekarna tycker att våra däck börjar ta slut nu. Inte utslitna kanske men det ramlar av lite gummi då o då. Bara gamla begagnade kvar nu som vi ska ha imorgon. Är en lite tripp på 30 mil då.

Vilken glädje och förvåning när Kristian steppar in efter avslutat möte med ett tredjepris i handen. Vi hade alltså lyckats bättre än många andra. Visade sig att många hade missat helt hur man skulle köra de 8 varven på banan och fått maxtid istället. Perfekt och ett bevis på att man måste ha en Kristian med sig.

Nu ska jag knoppa innan jag ramlar av stolen. Sista dagen imorgon och mycket spännande. Antar att det inte blir något bloggande på kvällen då för vi har en träff med åsnan och det slutar aldrig bra.
Vi höres

Dag 4, mer än hälften klart

Tiden springer iväg. Nu har vi klarat av dag 4. Inte utan dramatik här heller.
5 fartsektioner idag. Sovmorgon då vi började kl 10men vi hade ändå frukost halv 7 med mekarna. De skulle åka redan halv 8.
Vi tog det lugnare. 'Första sträckan blev inställd då det fanns en massa bilar på vägen. Men som alla förare så tar man detta tillfälle att köra sträckan för att testa olika ingångar och annat. Tyvärr slutade det olyckligt för en bil som frontalkrockade med en mexicansk bil i hög fart. Alla fem är på sjukhuset men det handlar tydligen mest om brutna ben av olika slag. Ingen har livhotande skador.

När alla bilar skulle köra därifrån sa de till oss att köra försiktigt och lugnt till servicestället. Framför oss var en Polis med blåljus på som skulle leda oss dit. Tyvärr satte han av i 170km/h hela sträckan på ca 6-7 mil. Så mycket för lugnt.

Vi kom fram och mekarna tittade på bilen som inte ville starta igen. Blev ett reparationsjobb av startmotor och nu går den som en klocka igen. Inga andra problem hade vi då inga fartsträckor körts.
Bilen går annars hyfsat efter vår avkörning. Känns lite som att köra med bara tre hjul. Ibland viktar den över till andra hörnan. Ska bli spännande på snabba sektioner.
Tredje sektionen startade bra. Vi körde på som vi brukar fast lite lugnare. Bilen kändes lite ostadig, speciellt i höger svängar. Andra och tredje sträckan gick bättre så det går att vänja sig med lite övning.
Det gick bra tyckte vi.
Körde till stan, Morelia, o torget som vanligt. Fest och fart.
Väldigt fin gammal stad är det.
Förarmötet gick som vanligt. Starttid 8 men kom igång halv 11. Lalo, chefen, satt o pladdra om säkerhet o att vi måste ta det lugnt och respektera trafikregler. En riktig fantasikille den där när de själv blåser på i 170 var som helst.
Pris blev det inte idag. Vår röda mustang konkurrent tog hem första. Andra gick till en ny bil som inte varit med bland pallplatserna innan. Tredje gick till Matte trots att han kört utan växlar, med hjul som ramlar under bilen, gas som hänger sig eller när han satt ihop växellådan så att alla växlar ligger på andra platser. På nåt konstigt sätt får han ihop skiten ändå. Bra jobbat.
Vi kom på fjärde plats, 5.9 sekunder efter Matte.

Totalt vet vi inte hur vi ligger till. Det här med att ha tider framme funkar inte riktigt. Vi får se.
Lite bilder, film funkar inte med uppkopplingen, sen knoppar jag in. Tidig morgon med många sektioner imorgon, den femte dagen av 7. Men vi kör lugnt nu. Att vara på olycksplatser gör att man känner sig lite mer rädd om sig.
Ta hand om er

Lite bild

Dag 2 o 3 med dramatik

Då ska vi se. Det glev ingen uppdatering igår då internet inte fungerade. Kändes rätt bra ändå eftersom man kunde knoppa in hyfsat tidigt. Typ 12.
Men desto mer idag. Vi börjar från början.

Dag 2 började som alla dagar. Vi vaknade tidigt i Oaxaca, åt frukost och sedan iväg till starten. Taxitricket fick tjänstgöra igen. Uppställning och väntan på start. Vi hade startplats 9 tror jag. Mycket bra om vi får säga det själv.
Totalt 10 sektioner denna dag varav 8 var fartsektioner. Som vanligt hade mekarna gjort ett fantastiskt jobb med att återställa Falcon till ett ännu bättre skick än dagen före. Vet inte hur de gör men allt blir bara bättre o bättre med bilen under denna veckan. Den farten vi höll på vissa sektioner i de kurvorna är inte att rekommendera.
Vi startade och det gick riktigt bra. Första fartsektionen tog vi det lugnt. Sedan ökade vi hela dagen. Service fixades utan allt för stora saker. Vår fina silvertejpslock över framhjulslagret fungerade ypperligt. Läckte inte alls. Denna dag har vi alltid torgfest i Teuhacan. Hur mycket människor som helst.
Målgång i Puebla efter mycket köande. Fest på torget där med. Alltid lika roligt att skriva autografer och fotograferas. Mekarna tog bilen och gjorde en helservice. Kristian o jag åkte till förarmötet som var innehållslöst idag med. Enda positiva var att vi fick ett andrapris igen. Hade faktiskt siktet på första plats, men det finns en differens mellan våra tider och domarnas tider. Denna diskuteras just nu, alltså dag tre på natten, med domarna och Kristian.
Men pallen var det i alla fall och vi var nöjda. Totalt vet vi inte hur vi ligger till men vi kämpar om tätplatsen. Matte är stark och en Mustang med nr 390 är också stark.

Dag tre var från Puebla till Queretaro. Började 8 som vanligt. Först var det en transport på 15 mil till första fartsträckan. 5 km på hala vägar. Tog det väldigt lugnt där. Sträckan efter var på 15km och på i stort sett enfiliga vägar med 180 graders kurvor. Inga roliga sträckor. Efter det var det transport igen. Denna gång 27 mil. Trist o tråkigt. Dessutom körde vi fel ett par gånger som inte gjorde det roligare. Och inte att glömma bort är det fartgupp som dök upp från ingenstans och slog till oss. Ingen jätteflygtur men en liten blev det allt. Service på Freixnet fabriken som gick alldeles enkelt. Inte mycket med bilen utan den fungerade perfekt, trots fartgupp. Bromsen tog lite långt nere och baken var lite hal men annars inget direkt.
Full fart till nästa fartsträcka och den gick riktigt bra. 4 sträckan den dagen började lysande med och vi körde på för fullt. Fina vägar som gick upp o ner och med massor av olika snäva kurvor i bergen.
Tyvärr var det just det, upp o ner i bergen. Kom efter en vänster 1 nerför till en höger 3 med alldeles för hög fart. Försökte få till det men slutade med att vi stod uppe på sidan av slänten/klippan. Inga skador på oss men bilen satt fast. Kunde inte få loss den. Var bara att ställa sig vid vägkanten och få folk att sakta ner och vänta tills alla passerat. Typ 90 stycken. Tog ett tag men efter ett tag kom sweepern och de drog loss oss. En snabb koll av allt och det såg bra ut, förutom att framhjulen pekade lite åt olika håll. Vi satte oss och körde försiktigt iväg. Kändes fint. Full fart mot sista fartsträckan. Den var tyvärr redan avslutad. Vi fick istället köra de sista 10 milen till stan för att inte missa målgång. Upp i stadiga 140-160 och parera med ratten. Vi klarade målgången och hade bara förlorat 2 sektioner den dagen. Ingen aning vad det gör på resultatet men inget bra i alla fall.
När vi kom fram till mekarna tog de sig en titt och gick igenom vad som skulle kollas o fixas. Tyvärr lite mer än bara styrning kom de fram till. Verkar som att bilen fått sig en riktig smäll och behöver mycket kärlek för att komma till sin rätt igen. Dock inget vi kan göra här. Men vi har 4 dagar kvar att köra så bilen blir i kördugligt skick igen. Vi får satsa på att andra också får problem under dessa sista dagarna.

Andra saker som hänt under dagen är de vanliga krascherna plus en riktigt otäck en med en Mustang på taket och intryck bur. Fick dock höra att de klarat sig utan allvarliga skador.
Peter o Hans fick ett andrapris för sin körning idag. Första priset gick till 390 mustangen. Matte var inte med på listan idag. Vet dock inte varför.

Så detta är läget i Mexico. Vi är lite nedstämda men samtidigt glada att det gick bra ändå. Vi kan fortfarande kämpa om pallplats och det kommer vi göra.
Imorgon är det Mil Cumbres som står på agendan. Alltid lika roligt men vi tar det lugnt där i år.

Vi hörs av igen. Och om ni vill ringa till Kristian så bli inte förvånad om det är en mexican som svarar. Telefon på vift!


Förarmå